Bostadspolitiken under lupp

Tidningen Fastighetsnytt publicerade i sin senaste utgåva en intressant sammanfattning av vad som har hänt inom bostadspolitiken sedan valet 2014. I artikeln sammanfattas några av de viktigaste bostadspolitiska händelserna och ett antal experter tillfrågas om brister och lyckade satsningar från regeringens sida. När den rödgröna regeringen tog makten hösten 2014 satte den som mål att bygga 250 000 nya bostäder till år 2020, ett mål som inte har justerats sedan dess.

Men efter ett år började det storma i bostadspolitiken. Migrationen nådde rekordnivåer och just som det var som viktigast att ordna upp i bostadspolitiken tvingades bostadsminister Mehmet Kaplan att avgå på grund av ett antal skandaler som kom fram i ljuset. Viktig erfarenhet och kunskap inom det bostadspolitiska området saknades i maktens korridorer och regeringen hamnade i en svår sits.

Har rätt saker börjat hända nu?

Efter att den nya bostadsministern, Peter Eriksson, tog över har viktiga pusselbitar börjat falla på plats. Det senaste året har besluten avlöst varandra och saker har börjat hända. Bland annat har Peter Eriksson presenterat 22 bostadspolitiska punkter som berör frågor om byggmark, byggkostnader, ledtider, uppskovsregler och hyresrätter, vilka vi presenterat i en tidigare artikel. Staten genomför just nu vad man själva kallar ”den största bostadssatsningen i Sverige på 20 år”. Sex miljarder kronor satsas på att bygga fler hyresrätter och regeringen ger kommuner byggbonus samt stöd till upprustning och energieffektivisering av miljonprogramsområden. Dessutom har Boverket uppdraget att se över om det finns behov av att utveckla plan- och bygglagen, bland annat genom att ta fram fler undantag från kravet på bygglov som regeringen kan inrätta vid ”extraordinära händelser”.

Men trots flertalet initiativ håller kritiker fast vid att det saknas helhetssyn, effektivitet och samordning inom bostadspolitiken.

Några av experternas kommentarer

Vi behöver fördjupade samtal om hur en stad ska vara. När vi säger att vi ska bygga en stad – vad menar vi då? För vem bygger vi? Hur gör vi den olika och lika bra för alla?”” – Kicki Björklund, VD Bostadsbolaget

”Dagens bostadspolitik är fortfarande mest inriktad på dem som redan har en bostad, nyproduktion av små nya lägenheter och energieffektivisering av det befintliga fastighetsbeståndet. Kortfattat gynnar politiken fortfarande dem med makt och byggindustrin.” – Erik Stenberg, Forskare och lärare KTH

”Det talas ofta om att det byggs som aldrig förr och det är bra. Men byggs det rätt? Hur ska vi se till att alla, oavsett storlek på plånbok och ålder, har rätt till en god bostad? På den frågan har jag hört ytterst få svar från politikerna, och den behöver verkligen besvaras.” – Marie Linder, Hyresgästföreningens förbundsordförande

”Det finns problem som har växt de senaste åren, så är det svårt att ge bostadspolitiken ett högt betyg.” – Hans Lind, professor inom fastighetsekonomi.

Fastighetsnytt drar slutsatsen att flera komplicerade bostadspolitiska frågor fortfarande är olösta och det återstår att se hur regeringen väljer att trygga Sveriges bostadsmarknad mer långsiktigt, stoppa ökad segregation i samhället och avvärja en eventuell bostadsbubbla eller fastighetskris.

Läs hela den intressanta artikeln här:

Fastighetsnytt: Bostadspolitiken under lupp

Läs fler artiklar om dessa ämnen:
Taggar:,
Malin Alstersjö
ma@sustend.se