Nu planeras helt nya städer i Sverige

Det byggs som aldrig förr och behovet av fler bostäder är skriande. Länge har bostadspolitiken utgått ifrån att förtätning av våra befintliga städer är det mest effektiva sättet att bygga. Och visst är det odiskutabelt att människor lockas till större städer. Så har det varit i alla tider. Många röster har rentav hävdat att det är omöjligt att bygga nya städer, och att sådana försök endast skulle leda till nya områden med social utsatthet. Göran Cars professor i stadsplanering vid Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, är dock övertygad om att det går att satsa på helt nya stadsbildningar. ”Vad är det som säger att vi inte ska bygga nya städer? Vi har inte byggt en ny stad i Sverige på hundra år”, säger Göran Cars.

Regeringen ser potential för nya tätorter

I en utredning begärd av regeringen presenteras möjligheterna för att skapa nya tätorter i Sverige. Slutsatsen är att det är fullt möjligt, bara det görs det på rätt sätt. Utredningen specificerar bland annat följande aspekter som man anser är av betydelse för långsiktig och hållbar exploatering:

Bostadsbehovet – Antalet bostäder och tidsaspekten är avgörande.
Helhetsperspektiv – Målet är attraktiva stadsmiljöer för hög livskvalitet. Bland annat kan medveten arkitektur och design bidra till hållbarhet och inkludering.
Social hållbarhet – Exploateringarna får inte bidra till att ytterligare öka segregeringen. Andelen invånare som har ekonomiska förutsättningar att bosätta sig i de nya områdena ska vara högre än vad som varit vanligt i många av de områden som byggs under senare år. Bostäder i flera prissegment och med olika upplåtelseformer ska tillskapas.
Funktionsblandning – Strävan ska vara att tillgodose behovet av daglig kommersiell och offentlig service i områdets centrala delar och att möjliggöra etablering av arbetsplatser och kulturell verksamhet. Tydlig kommunal styrning med reservatsbildning för verksamheterna är en förutsättning.
Mobilitet – Nya fossiloberoende lösningar för kollektivtrafik och individuellt resande ska eftersträvas i syfte att minimera utsläpp och behov av ny offentligt finansierad infrastruktur. Genom att planera för funktionsblandning och underlätta för nya konsumtionsmönster (till följd av ändrade värderingar, ökad e-handel, delnings- och cirkulär ekonomi, etc) kan en del av invånarnas dagliga behov av mobilitet minskas.
Innovation – Hög grad av innovation, synergier och transformativa lösningar ska eftersträvas. Risk kan delas mellan kommun, stat, näringslivsaktörer med flera.
Social innovation – kopplat till fysiska investeringar i områdena. Investeringar som planeras utifrån nya behov och lösningar kan bland annat innebära samutnyttjande av byggnader och infrastruktur.
Föredömlighet – Områdena ska kunna utgöra modellområden för hållbar stadsbyggnad avseende sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Detta kan bland annat innebära att områdena kan bebos av människor med olika socioekonomisk bakgrund, att nya ekonomiska modeller prövas och att områdena bidrar i omställningen till ett av världens första fossilfria länder. Strävan bör också vara att agera modell för lösningar för anpassning för ett ändrat klimat.

Vad är det som säger att vi inte ska bygga nya städer? Vi har inte byggt en ny stad i Sverige på hundra år - Göran Cars, professor i stadsplanering, KTH

Utredningen påpekar också att bostadsbristen innebär att nya stadsdelar och städer kan komma att byggas i snabb takt, vilket kan medföra risker. Det krävs gedigen kunskap för att skapa ett bostadsbyggande som håller över tid. Erfarenheter från bland annat miljonprogrammet kan bidra till att minska risken för att nya misstag. Områdena måste planeras för att klara konjunktursvängningar, och kommunerna bör undvika att bygga på värdefull jordbruksmark.

Här kan de nya städerna komma att ligga

Än så länge har utredningen identifierat nio områden i sex olika kommuner som kan vara lämpliga för byggandet av nya tätorter. Dessa presenterades av bostadsminister Peter Eriksson på den presskonferens den 1 september. Framöver kan fler områden tillkomma som förslag.

1. Landvetter södra i Härryda kommun. En ny stad för minst 25 000 invånare med 10 000 bostäder och ett större antal arbetsplatser planeras i ett helt obebyggt område i Härryda kommun. Området ligger strategiskt mitt emellan Göteborg och Borås, nära Landvetter flygplats och riksväg 40. Stråket är ett av landets snabbast växande.
2. Segersäng i Nynäshams kommun. Ligger nära pendellinjen och riksväg 73 och kan enligt utredaren växa från 250 bostäder till 10 000 år 2035. Inom en radie av en till två km från Segersäng station planeras bostäder, kommunal service, handel och verksamheter.
3. Hemfosa i Haninge kommun. Den lantliga miljön vid pendellinjen kan få 12 000 nya bostäder. Hemfosa ligger längst söderut i Haninge kommun och består av skog, ängsmark, hästgårdar och mindre sommarstugeområden. Hemfosa har en pendeltågsstation som i dag anses vara underutnyttjad. Idag kliver cirka 200 personer dagligen på eller av i Hemfosa.
4. Alsike i Knivsta kommun (10 000 bostäder).
5. Nydal i Knivsta kommun (12 000 bostäder).
6. Bergbrunna i Uppsala kommun.
7. Södra staden i Uppsala kommun.
8. “Nysala” i Uppsala och Knivsta kommuner (20 000 bostäder).
9. Näringen i Gävle kommun. Näringen norr om Gävle kan få mellan 4 000–6 000 nya bostäder vid en utbyggnad av Ostkustbanan.

Läs mer om hållbar arkitektur
https://sustend.se/vad-ar-egentligen-hallbar-arkitektur/

Läs mer om utredningen:
http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/09/forslag-pa-nio-nya-hallbara-stadsdelar-och-stader/
http://www.regeringen.se/rapporter/2017/09/rapport-delredovisning-av-uppdrag-att-samordna-storre-samlade-exploateringar-med-hallbart-byggande/

Malin Alstersjö
ma@sustend.se