Radon i bostäder: Det osynliga giftet som orsakar lungcancer

Varje år drabbas 500 personer i Sverige av lungcancer som orsakats av radon i bostäder. Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att ca 400 000 bostäder har för höga halter av radon, det vill säga att inomhusluften innehåller mer än gränsvärdet 200 Bq per kubikmeter luft.

Radon är en ädelgas som kommer ifrån marken. I gruvor, grottor och bergrum är halterna vanligen höga. Radonet tränger upp ur jorden och späds normalt sett snabbt ut i luften, men när det är vindstilla kan radonhalterna bli ganska höga även vid marknivå. Orsaken till att radonhalter kan bli farligt höga inomhus är att radonet som kommer in i huset stannar kvar och inte späds ut i luften på samma sätt som utomhus. Eftersom svenska hus är täta kan koncentrationen av radon då bli hög, i synnerhet om ventilationen inte är tillräcklig.

Var kommer radonet ifrån?

Radon kommer huvudsakligen in i huset på tre olika sätt:

Radon kommer in i hus på tre sätt, via mark, byggmaterial eller vatten. (Bild: Strålsäkerhetsmyndigheten)

Radon kommer in i hus på tre sätt, via mark, byggmaterial eller vatten. (Bild: Strålsäkerhetsmyndigheten)

1. Radon från marken tränger in genom otätheter i golv och källarväggar

Eftersom det ofta råder undertryck inomhus sugs luften helt enkelt in från jorden. För att minska radonhalten kan man försöka täta husgrunden för att stänga ute radonet. Det finns även speciella radonsugar som dels suger bort radonet som kommer ifrån marken, och dels sänker trycket i marken under huset så att radonet inte sugs in. Åtgärderna kombineras med fördel med bättre ventilation så att det radon som eventuellt tränger in späds ut till ofarliga nivåer.

2. Byggmaterial som innehåller sten avger radon

I synnerhet blåbetong som innehåller alunskiffer, som i sin tur innehåller uran, kan ge upphov till höga radonhalter. Blåbetong är vanlig i hus som är byggda 1929-1972. Att byta ut det byggnadsmaterial som orsakar radonet är oftast inte ett rimligt alternativ, så i detta fall är bättre ventilation för att sänka radonhalten den bästa lösningen.

3. Det finns radon i hushållsvattnet

Dricksvatten, vanligen sådant som kommer ifrån borrade brunnar och kallkällor, kan innehålla radon. Det anses dock inte farligt att dricka vattnet om radonhalterna ligger under Livsmedelsverkets gränsvärden. Problemet ligger i att vattnet när det tappas upp släpper ifrån sig radon som andas in. Livsmedelsverkets gränsvärden för otjänligt vatten är 1000 Bq per liter. Ett enkelt sätt att minska radonhalten i vattnet är avluftning.

Av dessa tre är det dock markluften som är den allra största boven och ger upphov till de mest förhöjda radonhalterna.

Varför är radon så farligt?

Radongasen i sig är egentligen inte farlig. Men när den sönderfaller bildas sönderfallsprodukter som kallas ”radondöttrar”. Det är radondöttrarna som anses vara mest skadliga mot hälsan. Positivt laddade joner häftar fast sig vid rök- eller dammpartiklar och fastnar i lungorna när de andas in. När radondöttrarna sönderfaller avger de farlig strålning som skadar lungorna och ökar risken för lungcancer. Det är därför mycket vanligare att rökare drabbas av radonorsakad lungcancer. Det kan dröja så länge som 15-40 år innan cancern kan upptäckas. Lungcancer är den största kända risken med radon, även om andra kroppsdelar utsätts för strålningen så är risken för skador betydligt mindre.

Hur vet man om en fastighet har en för hög radonhalt i inomhusluften?

Radon är en luktfri gas, och det enda sättet att upptäcka den är att göra mätningar. Mätningen bör utföras någon gång under perioden mellan den 1 oktober och 30 april, och pågå under 2 månader. Att de ska ske under vinterhalvåret beror på att detta är eldningssäsongen. Då sugs mer luft in i de uppvärmda husen, och man håller dessutom fönster och dörrar stängda. Ju längre tid som mätningen pågår, desto noggrannare blir mätningen eftersom radonhalten kan variera under mätperioden.

Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar mätningar i så gott som alla småhus, i alla lägenheter med markkontakt och alla lägenheter som är byggda med blåbetong.  Eftersom markradon kan ta sig upp genom utrymmen som går vertikalt genom fastigheten, såsom hiss- eller ventilationsschakt, bör lägenheter som angränsar till dessa också kontrolleras.

De flesta kommuner har kartor som visar om fastigheten ligger i ett extra utsatt område. Eftersom uranhalten varierar i olika slags jord och berggrund kan man bedöma om risken för radon i olika områden är hög, normal eller låg.  Överallt i Sverige finns det dock tillräckligt med radon i marken för att radonhalterna inomhus ska kunna bli för höga om huset är otätt.

Så här sker mätning av radonhalten i inomhusluft:

Radondosa

Dosa för mätning av radonhalt i inomhusluft

Du beställer själv radonmätare, små dosor, via din kommuns miljökontor eller direkt från ett mätlaboratorium. Dosorna placeras ut enligt anvisningarna i minst två rum. När mättiden är slut skickar du tillbaka radonmätarna tillsammans med ett protokoll som du fyllt i.

Om du ska köpa hus eller lägenhet och snabbt vill få en indikation på om det verkar finnas mycket radon i inomhusluften så finns det snabbare metoder som bara några dagar. En så pass kort mätperiod är dock inte helt tillförlitlig utan kan bara anses rådgivande.

Så här sker mätning av radonhalten i vatten

Du kontaktar din kommuns miljökontor eller ett mätlaboratorium och får en specialflaska hemskickad. Den särskilda flaskan säkerställer att radonet inte försvinner ut ur flaskan. Vattnet får inte ha stått i rören någon längre tid uta måste vara friskt. När du fyller flaskan är det också viktigt att radonet inte för möjlighet att avgå i luften. Du skickar in vattenprovet för analys.

Om du misstänker eller har konstaterat skadliga halter av radon i din fastighet och behöver hjälp med att åtgärda detta så står Sustend till som vanligt till tjänst med rådgivning och eventuell projektledning av åtgärder. Tveka inte att kontakta oss!

Malin Alstersjö
ma@sustend.se