Strömsborgs vackra entréfasad

Strömsborg: Den mäktiga byggnaden på den pyttelilla ön

Mitt i centrala Stockholm, utkastad mitt i vattnet mellan Riksdagen, Gamla Stan och Centralstationen, finns en liten, liten ö. En holme. Stockholms allra minsta, faktiskt. På holmen står ett hus som är så stort att det tar upp i stort sett hela ön som ser ut att när som helst kunna gå i kvav och sjunka ner i Norrström. Ön heter Strömsborg, och är trots sin placering och spektakulära bebyggelse ganska okänd för dagens stockholmare.

Jag kommer ihåg första gången jag såg huset när jag kom in med tåget på Centralbron: fasen vilken fräck och mäktig byggnad och på en helt egen liten ö! Mitt i skiten, omgiven av vatten och liksom bortglömd där mitt i allt stadskaos. – Anton Klintenberg, VD Sustend

 

Strömsborg hette från början Stenskär

Strömsborg kallades från början Stenskär och var bara en helt kal klippa. Den verkar ursprungligen inte ha använts till någonting särskilt, och ingen gjorde några direkta anspråk på den. Inte förrän 1647, då drottning Kristina donerade Stenskär till sin halvbror, greve Gustaf av Wasaborg. Greve Gustaf verkar dock inte ha blivit särskilt exalterad över gåvan. Samma år kom han på kant med drottning Kristina och flyttade till Tyskland, och Stenskär brydde han sig överhuvudtaget inte om.

Under en tid efter greve Gustafs död fick Stenskär lite liv och användes av Stockholmarna som rekreationsplats. Holmen hade en restaurang, badhus och kägelbanor. Det fanns emellertid ingen bro. För att komma till ön fick man låta sig ros över av en roddarmadam, den tidens sjötaxi.

Varför Stenskär kom att kallas Strömsborg

1747 förändrades Stenskärs öde. Då köpte den förmögne grosshandlaren Berge Olofsson Ström nämligen Birger Jarls torn som hade utsikt över den lilla holmen. Grosshandlar Ström tyckte att den lilla holmen var ful och förstörde hans utsikt. Lösningen var naturligtvis att göra något åt saken. Han köpte helt sonika Stenskär, lät stensätta holmen samt uppföra en byggnad på den. Ströms byggnad liknade en borg, vilket gav holmen sitt nuvarande namn – Strömsborg.

Strömsborg ca 1890

Den borgliknande byggnaden som gav Strömsborg sitt namn skymtar mellan träden till vänster i bilden.

I slutet av 1700-talet hade Strömsborg hamnat i traktören Magnus Benedictus händer. Magnus Benedictus styrde över Stockholms gödselslupar. Straffdömda prostituerade kvinnor kommenderades att tömma latrintunnor, vars last sedan roddes över till Salpetersjuderiet vid Kungsholmens strand. Men även om Magnus Benedictus var duktig på att hålla efter Stockholms gator var han inte särskilt duktig på att hålla efter Strömsborg. Byggnaden vansköttes och förföll. Strömsborg låg dock knappast öde, utan var skådeplats för mycket ståhej och galej. När 1800-talet kom hade krögarna förvandlat Strömsborg till ett populärt tillhåll för festglada människor med en förkärlek för starka drycker.

 

Hur Strömsborg fick sin nuvarande bebyggelse

Strömsborg i fyra våningar runt sekelskiftet 1900.

Ett relativt nybyggt Strömsborg syns till höger i bilden som är tagen någon gång vid förra sekelskiftet.

Någon gång runt 1890 köptes Strömsborg av storbyggmästaren Johan Andersson, som ville uppföra ett fyravåningshus på ön åt sin familj. Han anlitade arkitekt Claes Grundström som ritade huset. Byggnation beviljades av myndigheterna, men planerna gillades dock inte av alla. Någon som ogillade dem extra mycket var bokförläggare Gustav Holm som gjorde stora ansträngningar för att försöka få holmen exproprierad eller köpt för att återigen införlivas i stadens ägo. Något fulare än att bygga ett hus i fyra våningar på Strömsborg kunde han bara inte tänka sig. ”Att holmens bebyggande i den utsträckning, som sålunda medgifvits, skulle ur skönhetssynpunkt vara för hufvudstaden i hög grad menligt, lärer väl utan vidare ordande få anses uppenbart”, skriver Holm i sin motion. Frågan utreddes och behandlades grundligt av drätselnämnden, men Holm fick till slut avslag och tvingades motvilligt bevittna hur Strömsborgs nuvarande byggnad uppfördes år 1895-1897.

Att holmens bebyggande i den utsträckning, som sålunda medgifvits, skulle ur skönhetssynpunkt vara för hufvudstaden i hög grad menligt, lärer väl utan vidare ordande få anses uppenbart

 

Strömsborg 2016

Strömsborg i september 2016

Sedan dess har holmen i stort sett varit likadan. Under en ombyggnation 1930, för vilken den kände arkitekten Ragnar Östberg ansvarade, blev den en våning lägre. Sedan 1934 tillhör Strömsborg stadsdelen Gamla Stan. Under en stor del av 1900-talet användes byggnaden för restaurang- och krogverksamhet. Den allra sista danskrogen hette Galaxy och efterträdde tre andra danskrogar; Trianon, Ile de France och Adam och Mari. 1998 flyttade EU-myndigheten IDEA (International Institute for Democratic and Electoral Assistance) in, vars uppgift är att sprida demokratins grundtankar runt jorden.

Titta lite extra på Strömsborg nästa gång du färdas över Vasabron eller Centralbron! En liten, liten holme som förtjänar en större plats i de förbipasserandes medvetande.

Malin Alstersjö
ma@sustend.se