Bohus fästning | Sustend
Under 2017 kommer Sustend vistas mycket i Kungälv, strax norr om Göteborg. Kungälvsbostäders samtliga fastigheter ska förses med en Sustend Underhållsplan. I Kungälvsbostäders logotyp avbildas en mycket välkänd och klassisk silhuett, nämligen den tillhörande den mäktiga Bohus fästning som har en lång och mycket dramatisk historia.
Bohus fästning är möjligen det byggnadsverk i Sverige som har fått uthärda allra mest av Sveriges krigiska historia. Genom århundraden har den sett danskar, norrmän och svenskar kriga om landet vid Göta älvs mynning, som är ett gammalt nordiskt gränsland.
Göteborg fanns inte på den tiden. I söder var allt land till och med Halland danskt, och Norge sträckte sig ända ner över Hisingen. Endast socknarna Lundby och Tuve tillhörde Sverige. Svenskarna hade nämligen under 1200-talet förhandlat sig till en liten remsa land i området.
Den ointagliga fästningen och den Bohusiska smällen
Bohus fästning är vida känd för att ha varit omöjlig att inta. Den innehar det nordiska rekordet i antal belägringar, minst 14 stycken, men alla försök att erövra den med våld har misslyckats. En gång var det dock riktigt nära.
I slutet av mars 1566 belägrade svenskarna fästningen, som då tillhörde Danmark-Norge. Efter tre dagars intensivt bombardemang lyckades svenskarna ta sig in genom ett hål som de skjutit i muren och intog fästningens huvudtorn, ”Röde Torn”, vars källare tjänade som krutförråd. Knappt hade de hunnit placera den svenska flaggan på tornets topp förrän försvararna fick en genialisk idé. De tog sig ner i källaren och satte fyr på sitt eget krutförråd.
Det blev en vida omtalad explosion, som kom att benämnas den ”Bohusiska smällen”. Hela tornet sprängdes i luften tillsammans med de 250 svenskar som beräknas ha befunnit sig i det. En samtida krönikör beskrev händelsen i dramatiska ordalag:
”Svenskarna blev som kråkor och andra fåglar förda upp under himmelen och icke en kom därifrån med livet”
Den danske kungen Fredrik II var så nöjd över detta att han lät avbilda den ”Bahusiska smällen”, med det exploderande tornet och svenskar flygandes i luften, på sin sarkofag som nu kan beskådas i Roskilde domkyrka.
Från trähus till renässansslott till stenfästning till…
Idag är Bohus Fästning en ruin, men den har genomgått flera metamorfoser och har hunnit vara såväl ett trähus, ett stenslott, ett renässansslott och den stenfästning vars ruiner vi ser idag.
Bohus Fästning grundades 1308, och var då Norges sydligaste utpost. Inledningsvis byggdes den som ett stort hus av trä, men ganska snart gjordes den om till ett stenslott.
Befästningarna byggdes ut i flera omgångar, och Bohus blev ett av Nordens starkaste fästen. Under 1500-talet revs Bohusläns klosterbyggnader i samband med reformationen, och stenen från klostren användes till utbyggnaden av Bohus.
Efter alla belägringar Bohus fästning fick utstå under sina första århundraden var den i behov av restaurering. Den danske kungen Christian IV (1577-1648) som beordrade restaureringen snålade inte, utan lät bygga om Bohus fästning till ett praktfullt renässansslott.
26 februari 1658 slöts freden i Roskilde. Bohuslän blev då svenskt och Bohus fästning lämnades över till svenskarna. Även om danskarna frivilligt lämnade över nycklarna och hälsade svenskarna välkomna, var det tydligt att de inte var särskilt glada över detta. Inne i fästningen hade de förstört så mycket de bara kunde. Dörrarna var borttagna och låsen sönderbrutna. Möblerna, fönstren, spisarna och kakelugnarna var sönderslagna.
Tyvärr varade inte freden särskilt länge, utan redan under sommaren samma år brakade kriget loss på nytt. Men nu var det istället danskar och norrmän som försökte inta fästningen. 1678 utsatte 15 000 danskar och norrmän Bohus fästning för den värsta belägringen någonsin. Under två månader bombarderades fästningen innan de 800 svenska och finska försvararna fick förstärkning och anfallarna tvingades retirera. Renässansslottet låg då i ruiner och skulle aldrig mer återfå sin tidigare prakt. Visserligen byggdes Bohus fästning upp på nytt, under ledning av Erik Dahlberg, men fick då istället sin slutliga, strama form.
Bohus fästning slapp därefter fler belägringar, och under 1700-talet användes den istället mestadels som fängelse.
Fängelsehålan i Fars Hatt
Av de fängelsehålor som fanns i fästningen var den i tornet Fars Hatt den mest fasansfulla. Fängelsehålan låg 6 meter ner under första våningen och hade inget ljusinsläpp. Det fanns egentligen inget riktigt golv, utan bara grovt järngaller ovan en bråddjup grop där deras exkrementer samlades. En text från 1940 beskriver ingående hur synnerliga vidriga förhållandena var för de stackars fångarna.
”…the sänkas ned lik som i en diup afgrund, hafwandes till gålf Järn-Galror at gå och ligga på, hwar under är ett stort diup, hwilket wäl emottager alla deras excrementer, men kastar sen ifrån sig en olidelig Lukt och Stanck, så att the arme Delinquenter wilja helre dö, än their bli liggandes något Dygn, sen längre, hwarigenom ock många bringas till en sann Bekännelse, Bättring och Omvändelse, ther the eljest intet kunna bringas till rätta….”
Tornet Fars Hatt står kvar än idag och besökare kan kika ner i fängelsehålan uppifrån.
Raseringen av Bohus fästning
Om Bohus fästning nu slapp fler belägringar, varför ligger den då i ruiner idag? Jo, 1788 startade den svenske kungen Gustaf III lite nyckfullt, i strid mot författningen och utan något större stöd, krig mot Ryssland. Danskarna hade några år tidigare slutit ett avtal med Ryssland som innebar att Danmark skulle bistå Ryssland i händelse av ett anfall. Danskarna tvingades fullfölja avtalet och gå i krig mot svenskarna för att försvara Ryssland.
Eftersom ingen av parterna egentligen riktigt ville kriga blev det inte mycket mer än ett spel för gallerierna och kriget, som varade 1788-1789, fick i Sverige senare benämningen ”Teaterkriget”. Av norskarna och danskarna kallas kriget Tyttebærkrigen (”Lingonkriget”).
Dock hade danskarna vid detta tillfälle enkelt kunnat marschera in i Bohus fästning som då var helt obevakad av svenskarna. Bara insikten om att en obemannad fästning skulle kunna vålla stor skada ledde till att kung Gustaf III medgav en rivning av fästningen. Kungälvsborna fick lov att ta sten från fästningen till sina egna byggnationer, och i dag finns många av stenarna i husgrunder och murar i Kungälv.
Raseringen förbjöds 1838 av kung Carl XIV Johan, som insåg det kulturhistoriska värdet av ruinen. Hundra år senare, under Gustav V:s styre, fick arbetslösa under den ekonomiska krisen utföra vissa restaureringsarbeten. Huvudporten, som bär kungens namnchiffer, uppfördes under denna tid.
Idag är Bohus Fästning ett fridfullt utflyktsmål. Med all rätt har den fått ge Bohuslän sitt namn. En respektingivande och hänförande ruin som erinrar om århundraden av dramatik genom Sveriges historia.
Kronhuset i Göteborg
Kvibergs Kaserner | Ett av Sveriges mäktigaste militära byggnadsverk
Strömsborg: Den mäktiga byggnaden på den pyttelilla ön
Sofia Kyrka – Sveriges hippaste kyrka på toppen av SoFo