Kronhuset i Göteborg

En av Kronhusets komplementbyggnader

Kronhuset och Kronhusbodarna – en fantastisk historisk miljö

Mitt inne i smeten i Göteborgs stadskärna finns en lugn oas. Ett stenkast ifrån Gustaf Adolfs torg och Brunnsparken ligger Göteborgs troligen äldsta byggnad, det majestätiska Kronhuset. Att besöka kronhusområdet känns lite som att färdas drygt 300 år tillbaks i tiden. Miljön är oerhört välbevarad och det är inte svårt att föreställa sig hur det måste ha sett ut under stormaktstiden när det osade ifrån smedjan och gårdsplanen fylldes av karoliner i blå och gula uniformer. Längorna som omger kronhusgården är byggda på 1700-talet, men Kronhuset självt är byggt redan på mitten av 1600-talet.

Kronhusets historia

När Göteborg grundades 1621 hade Sverige under en period legat till och från i krig med danskarna. De första två decennierna användes en del av det område som senare skulle bli kronhusområdet till kyrkogård, sannolikt Göteborgs första. 1640 beslutade krigskollegiet att platsen istället skulle bebyggas med ’Giötheborgz Tyghuhs’. Benämningen tyghus hade dock ingenting med det vi idag kallar tyg att göra. Namnet kommer av den gamla betydelsen av ordet, nämligen redskap och krigsmateriel, och tyghuset var ämnat till förvaring av artilleripjäser. I Kronhuset förvarades allt som kunde behövas under kriget mot danskarna. Huset fylldes med kanoner, spannmål, sjukvårdspersedlar, kokkärl, uniformer mm.

Kronhuset har så mycket som fem våningar, varav tre är takvåningar

Holländska influenser

Holländarna hade som bekant en hel del att göra med byggnationen av Göteborg. Även Kronhuset har starka holländska influenser. Den som någon gång har varit inne i Kronhuset har kanske reflekterat över hur annorlunda det är byggt. Hela nedersta våningen är en enda öppen yta. Hur kunde ett 1600-talshus byggas med fler våningar när det inte finns några bärande väggar som bär upp bjälklagen? Det fanns ju vare sig betong, limträ eller stålbalkar på den tiden. Byggnadens konstruktion är unik och intressant och inspirerad av Holländsk arkitektur. Istället för att vila på bärande väggar är bjälklagen upphängda i takstolskonstruktionen. Den vilar i sin tur på ytterväggarnas murverk, som således får ta emot en mycket hög belastning. Det är anledningen till de strävpelare som syns på utsidan av fasaden, de är helt enkelt där för att hjälpa ytterväggarna att bära upp den stora tyngden.  Huset har två vanliga våningar och så mycket som tre takvåningar gömmer sig inuti det höga, branta taket.

Redan på 1670-talet stöttades dock takkonstruktionen upp med stödpelare i den stora salen. De fick vara kvar ända tills 1950-talet då man med hjälp av modern teknik och järnbalkar kunde återställa den ursprungliga planlösningen.

På 1700-talet försågs fönstren med de karakteristiska luckorna som det har idag, och några fönster murades igen helt. De träemblem som markerar gårdsfasadens mittlinje sattes dit på 1800-talet och kom med största sannolikhet från den raserade Kungsporten, den stadsport som givit Kungsportsplatsen dess namn.

Kronhuskvarteret

De övriga, lägre byggnaderna i kronhuskvarteret är något yngre än Kronhuset. De ursprungliga komplementbyggnaderna som var byggda av trä totalförstördes i en brand 1746. Efter branden ersattes av de nuvarande lite mer brandtåliga husen som skulle inrymma bland annat vapensmedja, sadelmakeri och svarveri.  Samtliga byggnader är välbevarade och mycket viktiga inslag i den historiska miljön.

Kronhusets vackra fasad med de kraftiga strävpelarna

Kronhusområdet användes av Göta artilleriregemente till sekelskiftet 1900, och köptes 1929 av Göteborgs stad. Under åren 1936-1957 restaurerades Kronhuset och inreddes till museum. I slutet av 1960-talet inreddes en telefonväxel  under gården, och det var först då som marken fick sin nuvarande beläggning av kullersten och gatsten. På 1970-talet byggdes kronhuslängorna om för att kunna inrymma de verksamheter som finns där idag; Café och konditori, choklad och karamellbutik, glashytta, skinn- och läderverkstad, inredningsbutik, krukmakeri och urmakeri. Den vackra gatubelysningen i 1800-talsstil tillkom på 1990-talet.

Kröningen av Karl XI

Kronhuset spelar även en viktig roll i Sveriges kungahistoria. Samma år som Kronhuset var helt färdigbyggt, 1654, beslöt sig drottning Kristina för att abdikera. Hennes kusin, Karl X Gustav tog över tronen och gjorde Sverige till ett framgångsrikt och stort välde. Danskarna lyckades han dock inte besegra och för att diskutera frågan om Danmark sammankallade han i januari 1660 en riksdag i Göteborg. Kronhusets bottenvåning gjordes om till rikssal och möblerades med kungatron och bänkar som draperades med svart tyg. Innan mötet hann avklaras fick kungen emellertid lunginflammation och dog, 38 år gammal. Eftersom Kronhuset var iordningställt användes det samma dag som kungen avled vid kröningen av hans son, Karl XI.  Karl XI var bara 4 år när han kröntes, och Sverige kom därför under lång tid att styras av en förmyndarregering tillsammans med hans mor, drottning Hedvig Eleonora.

Idag besöks Kronhuskvarteret flitigt av både göteborgare och turister som vill njuta av den historiska miljön, handla lite hantverksprodukter eller bara ta en fika i det mysiga caféet.  Kronhuset hyrs sedan 1998 av GWO, Göteborg Wind Orchestra och den vackra rikssalen används främst som konsertlokal.

Kronhuset är en riktig kronjuvel i det svenska fastighetsbeståndet, och det är härligt att se hur det sjuder av liv än i våra dagar.

Vill du besöka Kronhuset och Kronhusbodarna så hittar du mer information om öppettider och aktiviteter på Kronhuset.se

Kvibergs Kaserner | Ett av Sveriges mäktigaste militära byggnadsverk

Härlanda fängelse

Strömsborg: Den mäktiga byggnaden på den pyttelilla ön