Härlanda fängelse

Härlanda fängelse ses som en vacker och historisk byggnad med ett lite romantiskt skimmer. Tiden då det var fullt av dömda brottslingar känns långt borta, men det var faktiskt bara 20 år sedan de sista internerna lämnade fängelset.

Härlanda och området däromkring är idag ett av Göteborgs mest populära områden att bo i. Bostaden får gärna ligga nära det gamla fängelset, kanske i de fina lägenheterna i husen som tidigare var fångvaktarbostäder.

Härlanda centralfängelse byggdes 1905-1907 för att ersätta det gamla fängelset Rosenborg, som låg på ett berg vid Lilla Bommen. Rosenborg var kallt och dragigt och många fångar insjuknade och dog av lunginflammation. Byggmästare var FO Peterson, som även stod bakom den mäktiga militärförläggningen Kvibergs Kaserner som uppfördes runt 1895.

Härlanda låg på den tiden långt i Göteborgs utkant, och runt fängelset fanns bara landsbygd. De första husen som byggdes nära fängelset var de små husen med personallägenheter som ligger alldeles intill. Fängelset måste ha sett mycket respektingivande ut där det ståtade ensamt bland de omkringliggande ängarna.

Härlanda fängelse var ett av Sveriges största och modernaste fängelser

Härlanda fängelse var ett av Sveriges största fängelser och modernt för sin tid, även om det inte fanns elektricitet och vattentoaletter. Synen på fångarna hade börjat förändras under slutet av 1800-talet och fängelset återspeglade detta.

Istället för att bara straffas skulle de intagna rehabiliteras och förbättras, och det ansågs de bäst kunna göra i avskildhet så att de hade möjlighet att reflektera över sina synder och studera bibeln. Därför hade alla intagna en egen cell med ett eget pottskåp. Cellerna var 6,5 och 7,5 kvadratmeter stora och avsedda för en person, men trots att det ursprungligen inte var tanken var det inte ovanligt att två interner fick dela cell.

Min tid på Härlanda kommer jag aldrig att glömma. Det borde stå: ”I som här inträder, låter hoppet fara” på porten.  – Bosse Högberg 1968

Många intagna har beskrivit de hygienska förhållandena på fängelset som förskräckliga, bland annat författaren Lasse Strömstedt som avtjänade sitt straff på Härlanda fängelse på 60-talet. Den dagliga tömningen av pottorna beskrivs som närmast ritualliknande, och har fått öknamnet ”pott-racet”.  Alla de små skorstenarna som sitter i rader på taket påminner om detta, det är nämligen ventilationskanalerna till pottskåpen.

En annan känd fånge, proffsboxaren Bosse Högberg, skrev 1968 i sin dagbok: Jag ska här ifrån. Jag är förklarad psykiskt frisk, ska till Tillberga för att av tjäna straffet. Men min tid på Härlanda kommer jag aldrig att glömma. Det borde stå: ”I som här inträder, låter hoppet fara” på porten. 

Möjligen var även variationen bland maträtterna ytterligare en anledning till missnöje hos fångarna. I en meny från  1907 framgår att det serverades fläsk och ärter alla dagar utom onsdag, då det var ärter och saltkött. Korn- eller råggröt och surbröd utgjorde resten av kosten.

Med Alcatraz som förebild

Den ursprungliga planlösningen, som skapats av Hovintendent Gustaf Lindgren,  känns igen från de amerikanska förebilderna San Quentin och Alcatraz, med öppna ljusschakt mellan våningarna. På så sätt kunde bevakningen av ett våningsplan ske även från ett annat våningsplan.

Fängelset hade denna planlösning fram till 1950-talet då ljusschakten byggdes igen och fängelset började utnyttjas även som häkte. Från att ursprungligen ha hyst 175 fångar i lika många celler skulle då över 300 intagna rymmas i byggnaden.

Inom fängelseområdet har det funnits en mängd olika funktioner. Till exempel tingsrätt, kyrksal, läkare, tandläkare, rättspsykiatrisk avdelning, gymnastiksal samt lokaler för skrädderi och tvätteri. Kyrksalen låg på översta våningen och var under fängelsets första decennier välbesökt. Det berodde på att prästen inte bara predikade utan också informerade om vad som hände i samhället utanför murarna.

Den stora, vackra villan som ligger precis utanför fängelsemurarna är den gamla direktörsvillan.

Härlanda fängelse blir Härlanda Park

1993 utsågs Härlanda fängelse till byggnadsminne. Några år senare, 1997, flyttade kriminalvårdsverksamheten ut och fängelset stod till förfogande för andra ändamål. Det köptes av Higab, som förvaltar många av Göteborgs kulturbyggnader, och gjordes om till kontorsfastighet. Men eftersom fängelset är K-märkt har det inte fått förändras nämnvärt utseendemässigt, även om verksamhetsområdena nu är helt annorlunda.

Vid renoveringen har interiören i görligaste mån fått tillbaka sina originalkulörer. Flertalet fönster har fortfarande galler kvar. De flesta cellerna används idag som kontorsrum av Härlanda Stadsdelsförvaltning och Park- och Naturvårdsförvaltningen, men två celler har bevarats i ursprungligt skick.

Det gamla fängelsesnickeriet bakom huvudbyggnaden har blivit Kulturhuset Kåken som huserar öppen förskola, bibliotek, hälsotek och café. De gamla tjänstebostäderna utanför fängelset har blivit eftertraktade bostäder.

Ska man vara riktigt korrekt har fängelset inte varit ett fängelse sedan 1938. Då bytte Sveriges fängelser officiellt benämning till ”fångvårdsanstalter” för att bättre motsvara synen på deras verksamhet. 1974 moderniserades termen på nytt, och anstalterna har sedan dess kallats för ”kriminalvårdsanstalter”. Ordet fängelse lever dock kvar i dagligt tal.