Vad är egentligen hållbar arkitektur?

Hållbarhet är det hetaste ordet i byggvärlden just nu. Men vad innebär det egentligen att bygga hållbart? Är det bara att byggnaderna ska stå kvar utan att rasa?

Nej, att bygga hållbart är betydligt mer avancerat än så. Det handlar visserligen till stor del om byggnadernas livslängd, men livslängden definieras inte bara av hur länge de faktiskt håller utan även om hur länge vi vill att de ska hålla, hur länge de är funktionella, hur länge vi tycker om dem, och hur länge vi kan anpassa dem för att passa vårt konstant föränderliga samhälle. Utöver livslängden bör man även fundera över hur mycket byggnaderna belastar miljön, både under byggnation och under driftstiden. Att bygga hållbart omfattar dessutom att minimera förstörelsen av vår planet, och att materialen som används ska kunna användas på nytt när de förbrukats första gången.

Byggnationen bör tilltala människor i längden

För att livslängden ska bli så lång som möjligt är det också viktigt att det byggs sådant som vi människor vill ska stå kvar länge. Modet och vad vi uppfattar som vackert varierar, så även inom arkitekturen, men samtidigt kan vi genom att blicka bakåt ta till oss lärdomar om vad hos äldre byggnader vi fortfarande uppskattar än idag och vilka idéer som inte föll så väl ut som det var tänkt.  Generellt verkar vi uppskatta variation i byggnationen, och god kvalitet oavsett vilket arkitekturstil som är aktuell.

Social hållbarhet

Områden och byggnader måste planeras på ett sätt som gör att folk trivs och mår bra såväl fysiskt som psykiskt av att vistas i dem. De ska vara hälsosamma och upplevas som trygga. I planeringen måste hänsyn tas till att miljön ska fungera för många olika kulturer, eftersom människor ifrån olika länder har olika sociala levnadsvanor och prioriterar olika saker. Även olika åldersgrupper kan ha olika prioriteringar. Den bästa sociala hållbarheten uppnås om man lyckas tillgodose allas behov så gott som möjligt, så att människor i olika åldrar, från olika kulturer och med olika livssituationer kan trivas i samma område.

Byggnaderna bör vara flexibla

Vår livsstil förändras och med den behovet av bostäder och lokaler. Byggnadsverk byggs idag om på löpande band för att kunna användas för ett annat syfte. Exemplen är många; sjukhus, vattentorn, kontorsbyggnader och fängelser byggs om till bostäder, hotell och studenthem. Ur ett hållbarhetsperspektiv bör man redan vid den ursprungliga byggnationen tänka på att byggnadens användningsområde kan komma att ändras, och att den då konstrueras på ett sätt som gör det enkelt att bygga om den utan att konstruktionen försvagas.

Material måste väljas med omsorg

Hur mycket man än tar hänsyn till andra faktorer så är det självklart så att materialvalet är av yttersta vikt. Materialen ska vara hålla oerhört länge utan att behöva bytas ut, och helst med så lite underhåll som möjligt. Att framställa materialen ska belasta miljön så lite som möjligt. Men man måste också tänka på att använda rätt material på rätt plats och i rätt sammanhang. Sten är naturligtvis det mest hållbara byggnadsmaterialet vi har, och redan när vi använder den har stenen många miljoner år på nacken. Trä är långt ifrån lika hållbart, men har den stora fördelen att det är förnybart i all oändlighet eftersom det hela tiden växer upp nya träd. Betong håller länge, men är svårare att göra sig av med. Gammal betong kan dock återanvändas i ny betong, och som fyllnadsmassor istället för att jungfruligt berg bryts upp.

Energianvändningen måste vara låg

Som tidigare nämnt måste miljöpåverkan minimeras så att vi inte förbrukar mer resurser än vad jordklotet tål. Gott inomhusklimat skall uppnås på ett så effektivt sätt som möjligt. Dagsljuset ska utnyttjas på bästa sätt, och byggnadens termiska egenskaper optimeras så att behovet av att värma respektive kyla inomhusluften med hjälp av teknikberoende lösningar blir så litet som möjligt. Dagens teknik minimerar energianvändningen, men tekniken är känslig. Det ultimata ur hållbarhetssynpunkt är om en byggnad fungerar någorlunda tillfredsställande även om tekniken skulle haverera.

Det ekologiska perspektivet

Eftersom transporter är påfrestande för miljön bör ett bostadsområde planeras så att transporter till och från området görs så effektiva som möjligt. Om skolor och andra samhällsfunktioner ligger nära minskar behovet av transport, och god tillgång till kollektivtrafik minskar behovet av att ha ett eget fordon.

Stadsplaneringen måste genomföras oerhört noggrant

I synnerhet när man bygger i en stad är det långsiktiga perspektivet oerhört viktigt. De tätbebyggda kvarteren inne i stadskärnorna är i stort sett omöjliga att förändra. När en stad växer integreras gradvis de områden som tidigare ansågs vara ytterområden. Dessa måste kunna växa ihop med de mer centrala stadsdelarna på ett smidigt sätt, så att exempelvis transporter och kommunikationer fungerar väl och går att utveckla. Det är alltså viktigt att även inom stadsplaneringen tänka strategiskt, så att staden hela tiden kan fortsätta utvecklas och förtätas.

Som ni märker är ”Hållbart byggande” ett nästan oöverskådligt stort ämne. Inte ens de mest kunniga experterna är i närheten av att ha alla svaren. Dessutom finns det ju en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till, det får inte bli så dyrt att ingen har råd att bo i husen. De goda nyheterna är att medvetenheten om hur komplext det är att bygga hållbart är mycket, mycket hög. På arkitektkontoren jobbar inte längre bara arkitekter, utan även socialantropologer, kemister, energiexperter och ekologer. Frågorna diskuteras, stöts och blöts i alla möjliga forum.

Det är svåra frågor. Det finns inget facit. Men det finns en stark medvetenhet hos de seriösa aktörerna i branschen. Det finns en vilja att göra rätt. Och det finns ett nytänkande. Genom att vi bygger hållbart från början och sedan vårdar och underhåller våra fastigheter på ett bra sätt kommer vi att kunna njuta av dem i en lång framtid.

Om 50 år när vi ser tillbaka på denna period då det byggdes, byggdes om och renoverades i en sällan förr skådad takt i Sverige, så kommer vi förhoppningsvis kunna säga ”Titta, så fint det fortfarande är. Detta blev bra!”

Malin Alstersjö
ma@sustend.se