10 viktiga klimatanpassningar alla fastighetsägare bör genomföra

Ingen kan ha missat det. Klimatförändringarna är ett faktum, och frågan är nu inte längre om vår tillvaro kommer förändras, utan hur stora förändringarna kommer bli och vad vi måste göra för att anpassa oss.  I Sverige har vi hittills varit relativt förskonade från extremt klimat och naturkatastrofer. Långvarig torka eller översvämningar som paralyserar hela städer är något vi bara har behövt se på tv.

I Norden har vi alltid varit bra på att klara kyla och kargt klimat, men det vi står inför är nya utmaningar för oss. Klimatanpassningar är ett nytt ord som många inte ens har hört ännu.

Odenplan 2006. Bildkälla: Dropsofdew.blogspt.com

Vid något tillfälle har vi haft lite för mycket vatten någonstans, men aldrig så att hela samhällets infrastruktur helt har slutat att fungera under lång tid, eller så att en stor del av befolkningen insjuknat till följd av förorenat vatten. Skyfall och översvämningar har också inträffat så pass sällan att vi klarar att reparera skadorna innan det händer igen.

Det vi upplever som värmeböljor är en frisk fläkt i jämförelse med vad länder längre söderut tvingas uthärda. Lågt grundvatten och vattenbrist talades det visserligen om på nyheterna i somras, men ändå blev vi inte särskilt påverkade i vardagen. Det kom vatten ur kranen som vanligt.

Allt detta kommer att förändras.

HUR KOMMER KLIMATET FÖRÄNDRAS OCH VARFÖR ÄR DET ETT PROBLEM FÖR FASTIGHETSÄGARE?

Klimatförändringarna kommer naturligtvis påverka många delar av vår miljö. Men för fastighetsägare är det vissa utmaningar som kommer bli svårare än andra.

Det viktigaste är att man inser att man måste förändra sättet att tänka vid underhållsarbeten, renoveringar och nybyggnation.

Tidigare har normen varit att dimensionera för belastningar som man säkerställt statistiskt under lång tid. Det sättet är inte längre korrekt. Nu måste man istället dimensionera för framtida, teoretiska belastningar. Och tiden är knapp. Problemen har redan börjat komma.

Den allra största påverkan för fastighetsägaren kommer att vara den ökade mängden nederbörd, i kombination med längre perioder av torka, därför fokuserar vi på just detta i denna artikel. Dessutom tittar vi bara på anpassningar av befintliga fastigheter, nybyggnation lämnar vi därhän tills vidare.

Översvämning i Kållered, Göteborg 2006. Bildkälla: Wikipedia

MER REGN KOMMER MEDFÖRA ATT DAGVATTENSYSTEMET OFTARE ÖVERBELASTAS

Vi kommer få mer regn. Regnen kommer bli fler och intensivare, med fler skyfall och större mängder nederbörd under kortare tid. Men dessutom bör man räkna med mer långvariga regn under de tider på året då avdunstningen är lägre, vilket kommer göra att marken blir övermättad. Både markanläggningar, dränering och fastigheternas klimatskal måste anpassas till detta. De delar av fastigheten som utsätts för fukt kommer bli ännu mer utsatta och troligen vara fuktiga i längre perioder, och få sämre möjlighet att torka ut.

Skyfallen kommer bli fler och kraftigare. Det vi förr kallade hundraårsregn kommer att inträffa kanske vart femte år istället. Den typ av skyfall som tidigare uppstod runt vart 20:e år är det inte osannolikt att vi får uppleva årligen.

Våra stadsnät för dagvatten är inte dimensionerade för att klara av såpass stora vattenmängder. Dessutom förtätas samtidigt städerna, vilket innebär att fler ytor blir hårdgjorda och hindrar vattnet att ta närmaste vägen ner i marken. Översvämningar kommer därför utan tvivel bli mer frekventa.

PERIODER MED TORKA KOMMER MEDFÖRA TIDVISA GRUNDVATTENSÄNKNINGAR

Fler och längre perioder av torka kommer medföra att grundvattnet sänks under vissa tider. Detta kan i sin tur medföra att marken till viss del förlorar sin bärighet. Sättningar kan då orsaka skador på både byggnader och ledningar under mark. Rustbäddar och träpålar under äldre byggnader riskerar att angripas av röta när grundvattnet inte längre skyddar dem. När regnet sedan väl faller är marken för torr för att kunna suga upp vattnet direkt, ett fenomen som var och en som vattnat en uttorkad krukväxt känner igen.

VAD SKA FASTIGHETSÄGARE GÖRA FÖR ATT KLIMATANPASSA SIN FASTIGHET?

Som alltid gäller det att se till att den befintliga avvattningen fungerar. Större klimatanpassningar utförs lämpligen i samband med underhåll och renoveringar.

Hängrännor och stuprör

När hängrännorna byts ut bör en större dimension väljas. Man bör också fundera på om det vore möjligt att ansluta fler stuprör till hängrännorna, eller om de befintliga stuprören kan placeras på bättre ställen.

Backventiler

Sätt in backventiler eller låsbara golvbrunnar i källare eller lägenheter på markplan, så att vattnet förhindras att ta bakvägen och tränga upp ur golvbrunnarna.

Tak över nedgångar

Sätt tak över nedgångar till källare, där vatten lätt samlas, och se till att vattnet inte leds ner dit. De brunnar som finns där (spygatter) blir lätt igensatta av löv och skräp. Dessutom är risken att vatten istället tränger upp ur spygatten vid en översvämning, så det bästa vore om det inte fanns denna typ av nedsänkt ingång överhuvudtaget. Samma problem med vattenansamling finns vid nedfarter till garage.

Översvämning i Stockholm 2006. Bildkälla: dropsofdew.blogspot.com

Dränering

Se över dräneringen. Ska fastigheten dräneras om bör dräneringen inte återställas till samma nivå som tidigare, istället bör den utökas och överdimensioneras för att kunna ta hand om betydligt större vattenmassor. Om marken ändå ska grävas upp bör man samtidigt fundera på om det vore möjligt med fler dagvattenbrunnar, regnrabatter eller utjämningsmagasin.

Styr vattnets väg

Planera marken och styr vilken väg vattnet tar. Nuvarande dagvattensystem kan inte svälja allt vatten vid kraftiga skyfall, därför måste man skapa vägar för vattnet i form av diken, rännstenar eller liknande.

Det bästa är att planera marken så att vattnet leds till ansamlingsplatser där det kan tillåtas svämma över utan att göra så stor skada.

Dagvattendammar är en variant. Men kan man också tänka sig att låta platser som normalt sett är torra fungera som en slags nödlösning för ansamling av vatten vid översvämning.

Ett exempel kan vara att en fotbollsplan anläggs lite lägre än markytorna runtomkring. Vid en översvämning leds vattnet dit, vilket är bättre än att det tränger in i bostäder och källare. I städer med tät bebyggelse där det inte finns utrymme för öppna dagvattenlösningar kan underjordiska översvämningsmagasin vara ett alternativ.

Placera gångvägar högt

Vid översvämningar blir det ofta svårt att ta sig fram på vissa ställen. Lägg därför om möjligt åtminstone vissa gångvägar i området på så kallade höga stråk, så att det alltid finns en möjlighet att ta sig fram till fots.

Låt vattnet sugas upp av mark och växtlighet

I mesta möjliga mån bör vi låta ekosystemet ta hand om vattnet. Asfaltsbelagda ytor hindrar vattnet från att försvinna ner i marken.

Minska asfaltsytorna och anlägg istället fler grönytor och mer växtlighet som suger upp vattnet.

Gröna tak (tak med växtlighet, även kallat sedumtak) hjälper också till. Fundera på om det finns gångvägar eller andra ytor där grus kan vara ett alternativ till asfalt. Tänk dock på att planera växtligheten väl, eftersom träd och buskar kan ställa till med mycket bekymmer för en fastighet. Bland annat kan rötter tränga in och förstöra husgrunder eller avloppsrör, orsaka sättningar mm.

Anlägg regnrabatter och utjämningsmagasin

Fördröjnings- eller utjämningsmagasin kan antingen läggas under mark, eller utformas som dammar eller  diken. De kan också fungera som ytor för andra aktiviteter under den tid då de inte är överflödade av vatten. En regnrabatt fördröjer dagvattnet och bromsar upp vattenflödet så att avloppsnätet hinner med. På så sätt minskar översvämningsrisken. Dessutom fungerar den som ett filter som hjälper till att rena regnvattnet ifrån föroreningar som vattnet fört med sig från tak och andra förorenade ytor. Som en extra bonus blir även människor, humlor och fjärilar glada.

Regnrabatten är konstruerad på ett sätt som gör att vatten ansamlas där, filtreras och sedan tas om hand av dagvattensystemet.Avståndet mellan kantstenarna gör att vattnet enkelt kan rinna ner i regnrabatten.

Undvik kantsten vid asfaltsbeläggningar

Kantstenen hindrar vattnet från att rinna av från asfaltsytan och ner i marken. Om kantsten måste användas kan man se till att vattnet leds bort på ett lämpligt sätt, exempelvis genom att lägga sten eller grus mellan asfalt och kantsten, så att vattnet kan rinna ner i marken. Ett annat alternativ är att sätta kantstenarna med ett litet mellanrum där vattnet kan rinna igenom.

Parkeringsplats vid Saltholmen, Göteborg. En grusad yta mellan asfalt och kantsten gör att vattnet kan sjunka undan. Foto: Anne Lundgren

Stabilisera marken

Vattenmättad jord blir tung och instabil och risken för skred och erosion ökar. Har marken stora höjdskillnader med slänter eller stödmurar bör dessa stabiliseras. Stora mängder strömmande vatten kan också föra med sig jord och skapa håligheter.

HAR FASTIGHETSÄGARE EN SKYLDIGHET ATT GENOMFÖRA KLIMATANPASSNINGAR?

Nej, fastighetsägarens ansvar följer av äganderätten. Enligt dagens gällande regelverk har fastighetsägaren ingen skyldighet att klimatanpassa sin egendom. Eftersom klimatförändringar inte haft så påtagliga effekter för oss i Sverige tidigare, så har det inte funnits något behov av särskilda regler för klimatanpassningar. Det är dock sannolikt att regler kommer att införas. Ska man däremot bygga nytt så finns det däremot nya krav att uppfylla för att få beviljat bygglov.

Däremot bör varje fastighetsägare ha i åtanke att klimatanpassningar är nödvändiga ändå. Försäkringsbranschen följer nämligen klimatförändringarna noga.

I framtiden kan fastighetsägare inte längre räkna med att försäkringen täcker skador som uppkommit på grund av klimateffekter, exempelvis vid översvämningar.

Förutsättningen för att en försäkring ska gälla är nämligen att skadan bedöms som en plötslig och oförutsedd händelse. Inom en snar framtid kommer översvämningar bli en återkommande företeelse i Sverige, och kommer således inte längre kunna anses vara oförutsedda. Då blir det fastighetsägaren själv som tvingas ta konsekvenserna, och kostnaderna kan bli enorma.

DET ÄR HÖG TID ATT AGERA!

Kommuner och större fastighetsägare har redan påbörjat sitt klimatanpassningsarbete, även om det till stor del fortfarande är i planeringsstadiet. Men de flesta mindre fastighetsägare och bostadsrättsföreningar är fortfarande totalt omedvetna om hur viktigt det är att lägga in klimatanpassningar i underhållsplaneringen. Alla fastighetsägare bör omgående börja anpassa sin fastighet för framtiden.

Och framtiden är här när som helst.

Vinterfarorna som kan ge fastighetsägaren fängelse

11 viktiga lagkrav en brf-styrelse måste ha koll på

8 tips till fastighetsägaren inför vintern

Kostnadsjakten kan leda till katastrof

5 sätt som träd förstör din fastighet på

Viktigt vårgöra: Årets balkongbesiktning!