Putsad fasad | Att underhålla, laga och renovera en putsfasad

26 september 2019
Teknik & kunskap

En putsad fasad är relativt tålig om den underhålls. Men det krävs då att man är noga med att se till att putsfasaden inte utsätts för onödig fuktbelastning eller blir för smutsig. Fasadputs kan suga upp och avge fukt utan att ta skada, under förutsättning att den hinner torka upp ordentligt däremellan.

Skador på en putsad fasad visar sig vanligen som hål eller sprickor i putsen. En vanlig orsak till sprickor är sättningar, medan hål (putsbortfall) nästan alltid orsakas av för hög fuktbelastning.

En igensatt hängränna eller ett trasigt stuprör kan medföra att en del av putsfasaden blir alltför utsatt för fukt och kommer till skada. Att se till att vattenavrinningen fungerar är därför det allra viktigaste man bör göra om man vill ha en putsad fasad som håller länge.

Putsade fasader är tåliga och lätta att underhålla, men svåra att laga om skador har uppstått

Putsfasadens tålighet är en av dess allra bästa egenskaper. Den är lätt att underhålla så länge den är skadefri, men tyvärr är den också en av de svårare fasadtyperna att laga och renovera när den väl börjar få skador. Det krävs kunskap om både material, utförande och färg, samt erfarenhet och yrkesskicklighet om man vill uppnå ett hållbart resultat där lagningarna inte syns. I synnerhet om putsfasaden behöver lagas på många ställen eller stora ytor.

En putsfasad där en fågel sitter i ett hål i den putsade fasaden
En fågel drar nytta av ett hål i en putsad fasad. Kanske bygger den bo, eller så plockar den med sig isolering till sitt bobygge.

 

Ett dåligt utfört arbete, där fel slags puts eller olämplig färg används, kommer inte hålla särskilt länge.

Har fasadputsen väl skadats så är den väldigt känslig för frostsprängning. Om fukt kan tränga in och frysa till is sprängs putsen sönder, vilket medför att skadorna snabbt blir mycket större. När putsen inte längre skyddar den bakomliggande konstruktionen från fukt finns det stor risk för mögel och röta.

Sprickor i en putsad fasad beror oftast på spänningar

En vanlig orsak till sprickor är att det uppstått spänningar i putsen, exempelvis när grunden sätter sig eller väggen rör sig. Sprickor i putsfasaden kan också uppkomma efter en lagning där felaktig puts eller färg har använts.

Behöver du en statusbesiktning av din putsfasad?

Vi hjälper dig, klicka här!

Om bruket som används vid lagningen inte är anpassat till underlaget eller till originalputsen kommer spänningar oundvikligen uppstå. Anledningen är att de olika bruken påverkas olika av värme, fukt och kyla. Nya sprickor dyker då nästan garanterat upp som ett brev på posten.

Hål i putsen kallas för putsbortfall och beror oftast på fukt

En av den putsade fasadens fördelar är dess förmåga att suga åt sig och avge fukt utan att skadas. Men en förutsättning för att detta ska fungera, och fasaden hålla sig fri från skador, är att fuktbelastningen inte blir alltför stor eller långvarig. Fasadputsen måste hinna torka ut ordentligt emellanåt. Om den inte gör det kan putsen börja lossna från fasaden i sjok. Sådana hål i en putsad fasad kallas putsbortfall.

En putsfasad med putsbortfall, stora hål i putsen
Här har putsen släppt i stora sjok ifrån den putsade fasaden, så kallat putsbortfall.

 

Igensatta hängrännor, läckande stuprör, eller felaktigt konstruerade fönsterbleck är vanliga orsaker till att putsen utsätts för alltför mycket fukt på vissa ställen. Därför är det avgörande att säkerställa att avvattningen fungerar ordentligt, något man som fastighetsägare bör göra åtminstone varje vår och inför varje vinter.

Mjukfogarna i putsade fasader åldras och spricker

En dilatationsfog – även kallad expansionsfog, mjukfog, rörelsefog eller dillfog – är en fog som är elastisk och sammanfogar olika delar av fasaden. Mjukfogens uppgift är att tillåta en viss rörlighet mellan två byggelement utan att fasaden spricker på grund av spänningar. Om fasaden har en sådan fog måste den ses över med jämna mellanrum. Fogarna åldras och spricker, och släpper då in vatten i fasaden.

Sprucken mjukfog mellan två delar av en putsad fasad
Här har den putsade fasadens mjukfog (även kallad dilataionsfog, expansionsfog eller rörelsefog) spruckit och släpper in vatten i fasaden.

Bomputs och fuktgenomsläpp gör det svårt att bedöma omfattningen på renoveringsarbetet

Det är inte ovanligt att delar av putsen släpper ifrån underlaget utan att hål bildas. Detta kallas ”bomputs”, eller att det är ”bom i putsen”. Bomputs syns sällan med blotta ögat, utan det enklaste sättet att upptäcka den är att knacka lätt på fasaden. Om det hörs ett ihåligt ljud har bom uppstått, dvs putsen har släppt ifrån underlaget.

Eftersom det är i princip omöjligt att upptäcka all bom i fasadputsen när man projekterar ett renoveringsarbete så är det vanligt att omfattningen av arbetet visar sig bli mycket större än vad man först räknat med.

Det förekommer också att man, efter att renoveringsarbetet påbörjats, upptäcker att putsen inte varit tillräckligt tjock för att skydda den bakomliggande konstruktionen mot fukt. I sådana fall räcker det inte med att endast laga putsen där den är trasig, utan det krävs mer omfattande åtgärder.

Det är viktigt att lagning och renovering av en putsad fasad görs på rätt sätt

För att uppnå ett gott och hållbart resultat vid lagning av en putsfasad är det viktigt att rätt putsbruk används.

Om fasaden lagas med fel slags puts kommer det uppstå spänningar vid rörelser och temperaturförändringar, och putsen kommer spricka igen.

Putsbruket kan bestå av cementbruk (C-bruk) eller kalkbruk (K-bruk) eller en blandning av dessa (KC-bruk). Kalkputs hanterar fukt på ett bättre sätt än cementbruket såtillvida att det suger åt sig och släpper ifrån sig fukten snabbare och inte fryser sönder lika lätt. Cementbruket är däremot starkare och har bättre vidhäftning. Kalkcementbruk, det vill säga en blandning av de båda typerna, är den vanligaste typen av putsbruk.

Hur mycket cement respektive kalk bruket innehåller beror på vilka egenskaper man vill att bruket ska få. Detta beror i sin tur på klimatförhållandena vid den aktuella fasaden.

Det är svårt att identifiera originalputsens sammansättning

Det är inte helt lätt att identifiera vilken blandning av putsbruk som har använts. En viss hänvisning kan man få genom att titta på putsens färg, eller känna hur lätt den är att smula sönder. Den säkraste metoden för att identifiera bruket är dock att skicka en bit puts till ett laboratorium som analyserar sammansättningen.

Den estetiska aspekten av att välja rätt putsblandning är inte heller att förringa. Det kräver skicklighet att lyckas återskapa samma struktur som originalputsen för att lagningarna inte ska synas.

Sustends byggprojektledare gör besiktning av en putsfasad
Sustends byggkonsulter ser över renoveringen av en putsfasad

 

Att måla en putsad fasad

Om färgen som används vid ommålning av en putsad fasad inte är korrekt anpassad till putsens beskaffenhet kan detta skada putsen mer än skydda den. Därför är det viktigt att rätt färg väljs när putsen ska målas. Om färgen är tätare än putsen kan det innebära att fukt stängs inne. Vilken färg som lämpar sig bäst beror på vilken typ av putsbruk som använts.

Underhåll av putsfasad

Som nämnts ovan är det absolut viktigaste att se till att putsfasaden inte utsätts för onödig fuktbelastning. Detta görs genom kontroll av att avvattningen fungerar. Men det är också viktigt att, om putsen är målad, se till att färgskiktet är i gott skick så att det bibehåller sin skyddande funktion.

En putsad fasad behöver inte målas om lika ofta som en träfasad. Däremot behöver även fasader av puts rengöras ibland om färgen och putsen ska uppnå sin maximala livslängd. Fett och smuts på putsfasaden förkortar livslängden.

Rådfråga en kompetent konsult redan tidigt i processen

Om det börjar bli dags för lagning eller renovering av putsfasaden, anlita kompetent experthjälp så tidigt som möjligt i processen. Genom smart planering av projektet, en korrekt förstudie samt kompetent byggledning genom hela arbetet går det att spara in på både pengar och bekymmer.

Dags för fasadrenovering? Vi hjälper dig!

Hoppas att vi hörs!
Johan Eklund
Områdeschef Projektledning

Är sprickan farlig? Vi listar 3 olika orsaker till sprickorna i ditt hus

5 oktober 2016
Teknik & kunskap
Läs mer

Asfalt, sprickor och potthål

5 september 2019
Teknik & kunskap
Läs mer

Sustend Projektledning steg för steg

3 juni 2019
Läs mer

Taksäkerhet – ett av fastighetsägarens viktigaste men mest bortglömda ansvarsområden

21 november 2017
Teknik & kunskap
Läs mer

10 vårtips till fastighetsägare

11 mars 2018
Teknik & kunskap
Läs mer

8 tips till fastighetsägaren inför vintern

13 oktober 2016
Teknik & kunskap
Läs mer

Tegelfasad från 50-, 60- och 70-talet en potentiell dödsfara

21 augusti 2017
Teknik & kunskap
Läs mer