Taksäkerhet – ett av fastighetsägarens viktigaste men mest bortglömda ansvarsområden

Livsfarlig stege på hög fasad

Förr i tiden gällde lite andra regler. Det krävdes nog en del mod för ta sig upp och ner från taket utan modern fallskyddsutrustning via den här fasadstegen.

Vintern är här, och alla fastighetsägare som inte redan har säkerställt att taksäkerheten är i gott skick bör göra det snarast. Taksäkerhet är dessvärre något som alltför ofta förbises i fastighetsförvaltningen och underhållsplaneringen, och om den inte är i gott skick när den väl behövs kan detta vålla stora bekymmer. Fastighetsägarens ansvar är nämligen långtgående när det gäller säkerheten både för dem som vistas på taket och dem som befinner sig under det.

Ingen som inte har kunskap om taksäkerhet och arbete på tak bör någonsin beträda ett tak på en högre byggnad på egen hand. De yrkesverksamma som behöver vistas på taket bör ha utbildning i hur man arbetar säkert på tak, samt ha med sig erforderlig personlig skyddsutrustning såsom kroppssele och fallskyddslina.

Vad är taksäkerhet för någonting?

Med taksäkerhet avses alla anordningar som finns monterade på yttertaket, vars syfte är att skydda såväl människor som taket i sig. Man kan säga att taksäkerheten har fyra funktioner:

Sustends konsult tar på sig fallskyddsutrustning

Modern fallskyddsutrustning är långt ifrån bara ett rep runt midjan.

Taksäkerheten bereder människor säkert tillträde till taket och dess anordningar

Den som behöver komma upp på taket ska kunna göra det på ett säkert sätt. Beroende på byggnadens och takets utformning krävs det takstegar, gångbryggor, tillträdesluckor eller säkra fasadstegar. Hur tillträdet ska utformas för att vara godkänt ur säkerhetssynpunkt beror på flera faktorer, bland annat byggnadens höjd och takets lutning.

Taksäkerheten skyddar den som arbetar på taket från fallolyckor

Ett tak på en hög byggnad är en farlig arbetsplats. Därför är det mycket viktigt att den som arbetar på taket kan göra det på ett säkert sätt. Taksäkerhet som ska skydda mot fall kan vara räcken eller fästanordningar där fallskyddslinor kan förankras. Vilka typer av taksäkerhetsanordningar som ska användas och hur de ska placeras beror även i detta fall mycket på takets utformning.

Taksäkerheten skyddar den som vistas under taket

Hit räknas anordningar som ska förhindra att snö och is rasar ner på människor. Snörasskydd ska förhindra att snö och isblock rasar ner från taket, eller styra så att det rasa ner på en plats där människor inte kan komma till skada. Snörasskydd är i regel placerade nära takfoten, men ytterligare snörasskydd kan placeras på strategiska ställen längre upp på taket. Ett komplement till snörasskydden är snöglidhinder, vars syfte är att förhindra att snön börjar glida ner mot takfoten. Snöglidhinder är vanligare i regioner där snölasterna brukar vara stora, och förekommer inte så ofta i Södra Sverige.

Taksäkerheten skyddar tak och hängrännor från att skadas

Snö och is som lossnar är inte bara riskabelt för människor, utan kan även skada själva taket på sin väg neråt. Särskilt utsatta är sådant som ”sticker ut” på taket samt fotrännor och hängrännor. Många fastighetsägare tror felaktigt att fotrännor fungerar som snörasskydd, men detta är ett inkorrekt antagande.

Vad säger lagen om taksäkerhet?

De lagar och regler som berör taksäkerhet är något av en djungel. Däremot gäller inte djungelns lag om en olycka skulle inträffa. Då kan fastighetsägaren hållas ansvarig och det kan handla om mycket kännbara påföljder. Dessutom är det flera olika lagar och regler som kan vara aktuella i ansvarsfrågan, beroende på situation.

Plan- och Bygglagen (PBL)

Fastighetsägaren är enligt lag skyldig att se till så att hela fastighetens tekniska funktioner upprätthålls. Detta inbegriper också taksäkerhetsutrustningen.

Boverkets byggregler (BBR)

Vid nybyggnation gäller att byggnader ska förses med tillträdesanordningar till tak, fast säkerhetsutrustning för förflyttning på tak och skyddsanordningar mot fall från tak om det inte är uppenbart onödigt med hänsyn till personsäkerheten vid byggnadens användning eller drift. Fasta tillträdes- och skyddsanordningar ska ha tillräcklig hållfasthet och styvhet samt utföras av beständigt material. Installationer avsedda för säkerhetslinor ska ha sådan hållfasthet att de kan garantera säkerheten vid fall. Kravet på hållfasthet gäller även infästningar av sådana installationer.

Ordningslagen (OL)

Enligt ordningslagen ansvarar fastighetsägaren för att snö och is inte rasar ner och skadar personer eller egendom. Taksäkerheten berörs av denna lag dels eftersom snörasskydd och snöglidhinder hjälper till att förhindra detta, och dels eftersom ordningslagen specificerar att snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats utan oskäligt dröjsmål ska avlägsnas från tak, rännor och liknande anordningar. Detta skall ske på ett sådant sätt att det inte därigenom uppkommer risk för att personer eller egendom kommer att skadas.

Arbetsmiljölagen (AML)

Enligt arbetsmiljölagen ansvarar arbetsgivare för den anställdes säkerhet och ska vidta de åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Takarbete på hög höjd anses vara särskilt farligt arbete. Givna föreskrifter ska följas och skyddsanordningar ska användas.

Hur kan man som fastighetsägare försäkra sig om att taksäkerheten är tillräcklig?

God taksäkerhet

Ett exempel på god taksäkerhet. Kring takluckan syns räcke, gångbryggor, stegar och förankringar för fallskyddsutrustning. Allt är i gott skick.

Även berörda branschaktörer anser att det är ett komplext ämne, både avseende utformningen och ansvarsfrågan. Fack- och branschföreningar har därför i samarbete tagit fram en branschstandard för taksäkerhet, men även om denna förenklar arbetet så är det fortfarande en avancerad uppgift att planera och montera taksäkerhetsanordningar på större byggnader. Detta bör därför alltid göras av en fackperson.

Uppe på tak med taklutning mer än 1:10 (6 grader) sker förflyttning på gångbrygga, taktrappstege eller takpinnstege. Vid hala eller sköra ytor även vid lägre lutning. Gångbrygga 0–12 grader, taktrappstege 8–45 grader, takpinnstege 27 grader och brantare. Gångbryggor och takstegar ska i Sverige vara av Klass 2 och Typ B. – exempel från BRANSCHSTANDARD TAKSÄKERHET

Besiktning av taksäkerhetsutrustningen bör dessutom utföras minst vart femte år av sakkunnig i taksäkerhet, och det är fastighetsägarens ansvar att tillse att detta sker.

Det är aldrig värt att chansa!

Summa summarum bör varje fastighetsägare försäkra sig om att taksäkerheten är tillräcklig och alltid i gott skick, så att hen inte plötsligt står med skägget i brevlådan när det väl är dags för sotning, snöröjning, underhållsarbete eller reparationer. Placeringen av en fästögla för en fallskyddslina kan exempelvis tyckas vara en mycket liten detalj på en stor byggnad, men den i praktiken något av det allra viktigaste. Är olyckan framme kan den vara skillnaden mellan liv och död!

Läs mer:

Om Branschstandard – Taksäkerhet på taksakerhet.se.
11 viktiga lagkrav en brf-styrelse måste ha koll på
Vinterfarorna som kan ge fastighetsägaren fängelse
8 tips till fastighetsägaren inför vintern

Malin Alstersjö
ma@sustend.se