Tegelfasad från 50-, 60- och 70-talet en potentiell dödsfara

21 augusti 2017
Teknik & kunskap
Höghus där en stor del av tegelfasaden har rasat
Tegelfasad som rasat från en fastighet i Lund efter stormen Gudrun.

Trodde du att en tegelfasad håller i stort sett hur länge som helst? Då är det dags att tänka om. Hundratals fastigheter som är byggda mellan cirka 1950 och 1980 har tegelfasader som faktiskt utgör potentiella dödsfällor om det vill sig illa.

I alla större städer finns flerbostadshus vars tegelfasader riskerar att rasa helt utan förvarning, många av dessa återfinns bland hus som är byggda under miljonprogrammet. Varje år rasar ett par fasader vid kraftig blåst, men det kan också förekomma att tegelfasader rasar utan någon vindpåverkan alls.

Det stora problemet är att det inte går att se på en tegelfasad utifrån om den är instabil.

Sönderrostade fästen och armeringsjärn orsakar ras

Det är inte teglet i sig som är boven i dramat. Det finns inte heller någon större risk att tegelfasader på byggnader som är byggda före den aktuella tidsperioden kommer att rasa. Äldre byggnader har ytterväggar av tegel som är tjocka och stadiga och ofta utgör själva stommen. Men i slutet av 40-talet blev det vanligt med en ny slags tegelfasad; en tunn skalmur av tegel som står några centimeter utanför byggnadens stomme, med en luftspalt bakom.

Skalmuren hålls fast i stommen med hjälp av stålkramlor (fästen) som rostar sönder. Till slut går kramlorna av helt eller blir så genomrostiga att de förlorar sin funktion. Tegelväggen står då i stort sett på egen hand utan förankring, och det säger sig självt att en tegelvägg som är 12 cm bred och flera våningar hög inte är särskilt stabil.

De kramlor som användes på främst 50-, 60- och 70- talen var inte rostskyddade, vilket gör att tegelfasader från denna period utgör en extra stor risk.

Vill du ha hjälp med att kontrollera skicket på din tegelfasad?

Vi hjälper dig, klicka här!

I vissa fogar i tegelväggen ligger armeringsjärn, ett yttre och ett inre. När fogarna åldras påbörjas en process som kallas karbonatisering, vilket medför att ph-värdet i fogen förändras och armeringsjärnen börjar rosta. De ökar då i storlek och spränger sönder fogar och tegel. Just ovanför fönster är konstruktionen extra känslig eftersom den första raden tegel ovanför fönstret kan släppa och ramla ner.

I dag används rostfria kramlor, och tegelbalkarna ovanför fönstren är tillverkade på fabrik och innehåller rostfri armering.

Ju högre huset är, desto större är risken att en tegelfasad rasar

Att risken för ras är större för höga hus beror på att rostande armering utvidgas och blir större. En hög fasad med armering i var femte fog kan då bli flera centimeter högre än den ursprungligen var. Kramlorna som håller fast skalmuren i stommen slits då av. Ju rostigare de är, desto enklare sker detta.

Fusk och slarv är vanligt vid renovering av tegelfogar

Armeringsjärnet sticker ut från tegelfogen
En tegelfog har sprängts sönder av ett rostangripet armeringsjärn.

Tegelfogar åldras. I början räcker det med en regelbunden översyn och lagning med jämna mellanrum så att fogarna hålls i gott skick, men så småningom kommer de behövas bytas ut helt. Detta görs genom att den gamla tegelfogen fräses ur och ersätts med ny.

Tyvärr förekommer ofta fusk och slarv vid denna typ av arbeten. Som lekmannabeställare kan detta vara svårt att upptäcka, eftersom ett slarvigt utfört arbete ofta på ytan ser lika bra ut som ett välgjort, åtminstone i några år. Man utför helt enkelt endast ett kosmetiskt arbete, men åtgärdar inte de egentliga problemen.

Det är exempelvis vanligt att tegelfogarna inte fräses ur tillräckligt djupt. För att resultatet ska bli bra bör fogen fräsas ur till minst halva tegelstenens bredd, men det förekommer att entreprenörer endast fräser ut så lite som en centimeter, så att den gamla fogen i stort sett är kvar men får ett tunt lager ny fog med dålig vidhäftning som tillfälligt döljer problemen. Finns det armeringsjärn i fogen bör dessa kontrolleras och om nödvändigt bytas ut helt eller delvis. Om dåliga armeringsjärn lämnas kvar kommer tegelfogarna spricka igen om bara några år. Är armeringsjärnen däremot i gott skick får de ett nytt skydd mot rost av den nya fogen.

Hur vet man i vilket skick en tegelfasad är?

En del av en tegelsten på en gul tegelfasad har spruckit loss
Vatten har trängt in i fasadteglet på en gul tegelfasad och orsakat frostsprängning

Det är viktigt att minst vart tionde år noga undersöka tegelfasaden. Tegelfogarna ska vara täta och välfyllda så att vattnet inte kan stanna upp på varje stenkant utan rinner förbi och bort från teglet. Om vatten tillåts stanna upp kan teglet skadas av väta som tränger in i stenen och sedan fryser. Då sprängs stenen sönder och en skiva av teglets yttersta lager trillar loss.  Har detta väl börjat hända ansamlas ännu mer vatten på fel ställen problemet förvärras.

Sprickor i tegelfogarna, bruk som lossnat eller tegelstenar som flyttat sig tyder också på att armeringen i fogarna har rostat.

För att undersöka kramlornas skick måste ett ”förstörande prov” utföras, vilket innebär att en del av teglet tillfälligt avlägsnas.  Det är dock inte absolut nödvändigt att göra detta. Ofta väljer man att sätta in nya, rostfria kramlor utan att besiktiga de gamla, eftersom åtgärden är relativt enkel och billig i förhållande till den nytta den gör.

 

Ta inga risker med tegelfasaden. Se till att regelbunden kontroll samt nödvändiga underhållsåtgärder finns med i underhållsplanen. Har du en fastighet med tegelfasad och vill försäkra dig om att den är i gott skick? Hör av dig till oss så kommer vi och genomför en besiktning. Behöver fasaden renoveras kan vi även stå till tjänst med projektledning.

Är sprickan farlig? Vi listar 3 olika orsaker till sprickorna i ditt hus

5 oktober 2016
Teknik & kunskap
Läs mer

Relining eller stambyte, vilket ska man välja?

18 september 2018
Teknik & kunskap
Läs mer

Varför spricker betongen?

21 juni 2017
Teknik & kunskap
Läs mer

Viktigt vårgöra: Årets balkongbesiktning!

26 april 2016
Teknik & kunskap
Läs mer