Är sprickan farlig? Här är de vanligaste orsakerna till sprickorna i ditt hus

Har ditt hus en spricka i fasaden? Är du rädd att det ska störta samman? En spricka i väggen behöver inte vara någon katastrof, och de flesta går att åtgärda. Däremot är det viktigt att ta reda på vilken typ av spricka det faktiskt är, och varför den har uppkommit.

Vissa sprickor kan tyda på att det finns större problem som måste åtgärdas, och i värsta fall kan en spricka vara ett symptom för att konstruktionen skadats.

Om så är fallet kan det gå riktigt illa om problemet inte åtgärdas. Vi ska nu försöka reda ut begreppen.

Sprickor i byggnader orsakas vanligen av att material åldras, att byggnaden rör sig eller att marken rör sig. Vi förklarar och visar exempel på några av de vanligaste i denna artikel.

Sprickor som uppkommer av spänningar och rörelser i byggnaden

Byggmaterialen i huset rör sig över årstiderna, på grund av att temperaturen och fuktigheten varierar. Sommartid är luften varm och innehåller mycket fukt vilket gör att materialen sväller, medan de krymper lite vintertid eftersom luften är kallare och torrare då. När denna årscykel upprepats några gånger uppstår nästan oundvikligen sprickor. Dessa sprickor är generellt ganska raka och sitter oftast i hörn, vinklar och skarvar.

Spricka i tak- och väggvinkel.

Bor du i ett nybyggt hus? Då har du kanske sett denna typ av spricka. En spricka som löper utefter taket, precis i vinkeln mellan tak och vägg. Har sprickorna inte uppkommit ännu, så är risken stor att de snart gör det.

Förklaringen till att man ofta ser dessa sprickor i just nybyggda hus är faktiskt väldigt enkel. Det beror helt enkelt på att taklister blivit omoderna.

Äldre hus har precis samma sprickor i takvinkeln, man ser dem bara inte eftersom de är dolda av taklisten.

Väggarna i nyproducerade lägenheter brukar heller inte vara tapetserade, utan målade. En spricka i ett vägghörn kan annars döljas av tapeten. Denna typ av spricka är helt ofarlig och i stort sett ofrånkomlig. Den kan åtgärdas med en tunn mjukfog som antingen kan målas över eller lämnas omålad. Man får dock räkna med att mjukfogen om några år kommer torka, varvid sprickan uppstår på nytt.

Spricka i gipsskarv

Ibland löper en spricka lodrätt mitt på väggen, från tak till golv. Då är det med största sannolikhet fråga om en spricka som uppstått i skarven mellan två gipsskivor. En helt ofarlig spricka, men trist nog en som syns ganska mycket. Tyvärr är det svårt att bara åtgärda själva sprickan utan att lagningen syns tydligt, utan det krävs ofta en ommålning eller omtapetsering av hela väggen efter att skarven har tejpats och spacklats.

Är sprickor i gipsskarvar farliga? Nej, inte alls. Denna typ av sprickor påverkar inte fastighetens konstruktion, utan uppstår i lägenhetens ytskikt och är endast estetisk.

Spricka på en putsad fasad

Mindre sprickor på en putsad fasad, som inte kan härledas till sättningar, beror vanligen på att spänningar uppstått i putsen. Det kan ske på grund av exempelvis temperaturförändringar, eller att en felaktig lagning utförts. Sprickor i en putsfasad bör lagas ganska omgående, eftersom vatten annars tränger in och gör att skadorna snabbt blir större.

Spricka i en tegelfasad

Tegelfasader håller länge. Men inte i evighet. Även tegelfasader behöver ses över och underhållas. Framförallt är det tegelfogarna som åldras, vittrar sönder och spricker. När detta sker så kan vatten tränga in, vilket kan leda till större skador och frostsprängningar. Även själva teglet kan drabbas av frostsprängningar, och bitar av tegelstenar spjälkas då loss.

I vissa fogar, framförallt ovan fönster och dörrar och i höga fasader, kan det finnas armering som börjar rosta. Rostande armering ökar i volym och gör så att fogar och tegel sprängs sönder.

Spricka i balkongplatta

Betong ansågs länge vara ett material som höll i all oändlighet. Men nu vet vi bättre. Även betong åldras och spricker. När betongen åldras slutar den så småningom att skydda armeringen från att rosta. Hållbarheten försämras och stora stycken av betongen sprängs loss. Detta är en vanlig syn framför allt på undersidan av balkongplattorna. Processen kan bromsas upp genom rätt underhållsåtgärder om den inte gått alltför långt.

Sprickor som uppkommer av rörelser i marken

När marken rör på sig förändras belastningen på byggnadens stomme, vilket kan orsaka sprickor. Dessa sprickor syns ofta på fasader och brukar vara oregelbundna. De uppstår ofta vid dörr- eller fönsterkarmar och löper diagonalt ut från hörnet på karmen.

Sättningssprickor

Större sprickor i stomme och fasad beror ofta på sättningar. Sättningar uppkommer då marken under byggnaden sjunker ihop och inte längre bär byggnadens tyngd. Det finns många orsaker till detta, och vi kommer skriva mer utförligt om sättningar här i bloggen vid ett senare tillfälle. När marken inte längre ger husgrunden tillräckligt med stöd finns det risk för att sättningssprickor uppstår.

Sättningssprickor kan vara allvarliga. De tillåter fukt att tränga in, vilket kan leda till problem med mögel och röta eller med frostsprängningar på vintern.

Följdskadorna kan alltså bli stora och kostsamma att åtgärda. Sättningssprickor antyder också att konstruktionen inte längre bär upp lasterna på det sätt det är tänkt, samt att det kan finnas problem som man inte ser direkt.

Kanske kan vatten- och avloppsledningarna ha fått sig en knäck och i värsta fall börjat läcka. Kanske har elledningarna påverkats av rörelserna. Eller kanske finns det ytterligare sprickor i husgrunden som ligger under jord så att man inte ser dem.

Om du misstänker att sprickorna i ditt hus är sättningssprickor är det viktigt att utreda dem ordentligt.

Först av allt bör man kontrollera att sättningarna inte blir värre. Om sprickorna är små och huset inte längre rör sig är det oftast ingen fara. Om sättningarna däremot verkar fortgå är det mycket viktigt att problemet åtgärdas och grunden stärks upp. Är du osäker på skadans omfattning? Anlita en besiktningsman som besiktigar och utreder!

Sprickor som uppstår efter sprängning

Om sprängningsarbeten sker i närheten kan marken skaka till, som vid en liten jordbävning. Detta kan ge upphov till sprickor som liknar sättningssprickor till utseendet. Eftersom marken egentligen inte flyttar sig, och ingen bestående förändring av konstruktionens belastning sker, medför dessa sprickor generellt ingen anledning till oro. Däremot bör man se till att sprickorna tätas så att ingen fukt tränger in i konstruktionen.

Sprickor i en ny husgrund av betong kan också bara vara torksprickor. Även dessa är helt ofarliga och behöver bara spacklas över.

Ovanstående utvändiga sprickor, eller sprickor som uppstår i den bärande konstruktionen är i en brf föreningens ansvar att åtgärda, även inne i en bostadsrättsinnehavares lägenhet. Om bostadsrättsföreningen kan härröra skadan till något sprängarbete och bevisa ett samband kan anspråk föras vidare.

Vad är då slutsatsen? Jo, att sprickor oftast är ofarliga men ändå bör kollas upp.

Först när man vet vad det är för typ av spricka och vad som har orsakat den kan man veta om den är ofarlig eller inte. Vid osäkerhet är det alltid bättre att ta det säkra före det osäkra.

Om du vill ha hjälp kan vi bistå med besiktning och utredning, och om större åtgärder krävs för att komma tillrätta med problemet så erbjuder vi även projektledning. Vi åtar oss uppdrag från företag, bostadsrättsföreningar och samfälligheter, dock i dagsläget inte från privatpersoner.

• Framgångsfaktorer i byggprojekt10 juli 2024
• Vad ska underhållsplanen innehålla?19 juni 2024
• André Svensson – Ny projektledare i Malmö28 maj 2024
• Vad gör Sustend Underhållsplan för bostadsrättsföreningar unik?27 maj 2024
• Fredrik Ribendahl – vår nya projektledare i region syd.24 maj 2024